Konsten att gå

2012-07-03 09:52:26 Neha tycker till Direktlänk

Bilden ovan är på mina stumpar, som de ser ut när jag inte har proteser på mig.

Har ni någonsin tänkt på hur vi tycker gå är en självklarhet? Det har jag, även jag som handikappad tycker att det är en självklarhet att man ska kunna gå och leva som vanligt folk.

För 1½ år sedan, när jag var på Umeå Universitetssjukhus, och skulle operera huvudet på nevrokirurgen träffade jag massor av människor som hade haft hjärntumörer av olika slag. 

En kille, inte mycket äldre än mig  förklarade att allt hade börjat med att han tyckte att han såg dubbelt ibland. Visade sig att han hade en hjärntumör. Operationen gick bra, däremot var han tvungen att lära sig gå på nytt. Tänk er själv att ni hela erat liv gått precis som vanligt också vaknar ni upp också är som ett spädbarn som ska lära sig att gå.

Vissa tycker det är ballt att jag kan gå så bra som jag gör med proteser. Om man tänker efter är det inte speciellt ballt alls. Jag har ju gjort det hela mitt liv och kommer inte ihåg något annat.

Nu har jag, som inte alla handikappade har, turen att kunna gå utan ben och utan hjälp av någon annan.

Jag är väldigt glad att jag alltid levt som handikappad, inte blivit det senare i livet, tror inte alls att jag skulle ha stryrkan till att lära mig och försöka leva samma liv som innan.

Någon här som behövt lära sig gå på nytt? ni får gärna berätta hur det känns.

så lite så, hur är det med dig? kram :)

Tack så jättemycket, är väldigt nöjd med bilderna faktiskt.

Många tar för givet att man ska kunna gå, tala, se, höra etc. Och som du säger är det inte ballt att du kan gå självmant. Du har som du säger ingen erfarenhet av annat.

SV: tack :)

Svar: Yeah! Och på en måndag dessutom ;)

sv; Tack! :)

sv:tack!

sv; jadå!
Önskar en fin onsdag! :)

Jag har aldrig behövt lära mig något nytt.. Det är imponerande!

Canon 50mm f/1,4 :) Kram och tack!

Nä, tack o lov har jag sluppit det. Mormor däremot fick en stroke och fick lära upp vänstersidan, gick ganska bra... Kramen till dej!! =)

Det räknas väl inte riktigt, men efter min lilla olycka så var jag tvungen att ta en snabbkurs i hur man går igen. Fotens muskler och leder hade helt glömt hur man gör och det gjorde svinont att försöka pressa lederna att böja på sig när de inte ville. Det gick ju rätt snabbt att lära sig och det var ju tur att det bara var ena foten i alla fall, men jag är faktiskt lite förvånad över hur snabbt kroppen kan "glömma" sånt.

Förresten så har jag funderat på en sak, och förlåt om det här är en väldigt dum fråga, men eftersom du är så öppen om allting så vill jag gärna ställa den: kan du alltså röra på knäna helt utan problem? Jag har alltid trott att muskler och leder ovanför och under knäna sammarbetar på något sätt för att det skall fungera. Eller ja, hur fungerar det?

bra sagt Neha!